den 24 februari alltså för 2½ dygn sedan föddes våran andra efterlängtade prinsessa...Nervositeten var enorm men allt under snittet gick bara finemang & ut kom en liten underbar bebis som skrek...2340gram & 46cm lång & hamnade direkt på Barn 4 i cpap....
där ligger hon nu & får hjälp...allt går sakta men säkert framemot & mest jobbigt e de nog för mig...Hatar verkligen att vara ifrån mina barn & saknade e så enormt stor att jag inte fattar hur jag ska klara mig utan dem....Besöken de gör är korta & att liten nu dessutom blev sjuk gör juh inte sake bättre för nu får jag inte ens träffa honom eftersom han inte kan komma hit....tur jag fick träffa älsklings Anny idag efter hon vart på bio med kusin...Ludwig han for til kusin Linus & där vet jag att han har de skoj & inte alls saknar mamma där =)
Hade hoppet om att lillan skulle fort bli bra, att hon sklle slippa cpap o ja en vecka här kanske man fixar men då när Dr säger ikväll att ja räkna med att vara här tills hon skulle födas så e allt annat en bonus...5 veckor här? De fixar jag verkligen inte utan då måste de bygga ut rummet så hela familjen ryms här...men hoppas starkt att hon har fel..Varför har jag hört om andra barn som föds i v 35 & tidigare som inte alls behöver så lång tid..Varför måste vi ha så otur med såna här saker....Jag tycker vi e nog på sjukan men ja nu e d juh så här & vi kan inget göra åt......
näe mina tårar forsar så fort jag tänker på mina älskade barn där hemma som jag vill krama & bara sitta i soffan med....hade jag vetat att de bara e några dagar så hade de inte känts så tungt men när jag vet att de kan handla om veckor då känns allt för jävligt..varje lite sekunde känns jobbigare än jobbigast....vill ha familjen samlad så nu hoppas jag lillan fort visar att hon e en stark liten tjej!!!
håll alla tummarna att vi snart få ta hem henne men först vill jag ha ut henne här på rummet för då antar jag allt kommer kännas så jäkla mkt bättre...så man slipper lämna henne oxå....så många barn & ändå får man somna själv på kvällen....de e otroligt jobbig känsla när man e van att ha de bästa vid sin sida
